en sann historia
Det är sommar. Jag sitter på balkongen och njuter av livet. Telefonen ringer och jag svarar. Det är min vän på andra sidan telefonen, vi kan kalla henne Sara Lindberg. Hon är hysterisk. Hon gråter. Hon skrattar. Hon är arg. And then some.
"DET ÄR EN ORM I MIN LÄGENHET! EN BEBISORM!! Vad ska jag göra, jag är jätterädd?"
Jag, med min allra lugnaste mest pedagogiska mammiga röst
"Ta det lugnt." Sara på bristningsgränsen i panik
"Kan jag ringa polisen? Jag är ensam här, jag är verkligen jätterädd!"
Efter lite diskuterande fram och tillbaka bestäms det att Sara ska ringa polisen, sen ringa mig igen och berätta hur allt gått.
Cirka trettio minuter senare. Sara Lindberg ringer. Hon berättar vad som hänt: Polisen kommer dit, det är två äldre lite bittra herrar som förmodligen sett det mesta. De går in i lägenheten. Sara pekar och säger:
DÄR! Där är den!
Den ene polisen stegar fram till boaormen. Han tar på sig handskarna och tar ett djupt andetag. Sara står i hallen och kikar fram. Livrädd. Polismannen lyfter upp ormen och lägger den i handen. Han säger:
"Menar du den här daggmasken?"
Ja detta är alltså en sann historia. På riktigt. På sant. På allvar, polisen kom hem till Sara för att hämta en daggmask.
Kommentarer
Postat av: Pjielsen
Mammas död ?
Postat av: jafar
HAHAHAHAHAHAHAHA!!!!!!!!!!! älskar den här historien är bäst =)
Postat av: Mamma Meurk/ Sussie
De e inte bara Madde som har ormar hemma med andra ord...ha ha ha ha
Trackback
