kärlek

Min kära mormor och morfar. Mina vapendragare. Bäst i världen och alltid på min sida. Som är stolta över mig för att jag äter upp maten och för att jag kan knyta skorna själv och blir galet imponerade när jag lagar mat. (Hej jag är 28)
Var där och åt middag igår. Mormor berättade om de två gångerna hon blivit slagen. Ena gången på en båt i Grekland. Av en österrikiska på en bänk som vägrade flytta på sina väskor. Mormor blev förbaskad och tog väskorna och slängde de på marken. Min mormor som alltså är hundratrettio centimeter över havet och väger två kilo. Hon fick en smäll och började gråta. Andra gången skulle hon hjälpa en knarkare i gamla stan som stod å "hängde" . Mormor hoppar (!) ut genom fönstret och går fram till knarkaren och frågar "Mår du ok?" . Då svingas en väska i mormors huvud och hon ramlar ner på marken och börjar gråta. Hela restaurangen kommer nu ut för att ta hand om henne. Morfar skrattade så han grät under hela tiden mormor berättar det här. (Fast han var med) Sen diskuterade vi även könsord och försökte få mormor att säga fitta. Men hon vägrade. Hon svär inte så ofta. Å som vanligt hade de fixat en dejt åt mig, vilket verkar vara deras viktigaste uppgift i livet. Min mormor har gett ut mitt nummer förut och jag tvivlar inte en sekund på att hon kan göra det igen. Morfar sa "Kan du inte bara gå ut och knulla på nån? " JA DET ÄR SANT.  Sen diskuterade vi även hur min framtida man ska vara för att jag ska kunna va ihop med han. Han måste vara löjlig och larvig och känslosam och kvinnan i förhållandet.
Så fick jag en slant å sen åkte jag hem. Kärlek.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0